Det var med stor nervositet som det började dra ihop sig till start nere vid hamnen. Drickaflaskorna var lämnade på cykeln, våtdräkten pådragen och lite lättare joggning pumpade igång hjärtat.
När väl simstarten gick igång blev det en långsam vandring fram till rampen där tidsmätningen triggade igång den långa dagen. Simningen var inledningsvis ganska stökig med många bröstsimmande personer och frisimmande snedsimmare som hamnade över ryggen. Efter några hundra meter blev det lugnare och simningen löpte på fint även om det vid bojarna var trångt. När väl de 3,9km var färdigsimmade så kändes det bra i kroppen trots två mindre kallsupar som jag sugit i efter att fått överraskande benspark av bröstsimmande herrar.
T1 med bytet från våtdräkt till cykel gick finns och så här i efterhand 3 min snabbare än förra året.
Cyklingen gick något långsamt ut mot Ölandsbron då det var mycket tätt med cyklister som gjorde sitt bästa för att inte drafta. Färden nerförbi Färjestaden-Mörbylånga-Degerhamn gick bra trots en den ihållande motvinden. Skuttet över Alvaret till östra sidan gick snabbt. Sedan blev det härlig medvindscykling norrut och hela vägen tillbaks till Färjestaden var behaglig. Det blev dock uppenbart att jag behöver kolla av min sittposition då jag fick rejält ont i baken. Sitter antagligen inte alls bra på cykeln. Efter lite blåsig Ölandsbro var det dags att cykla runt i rondellen och ut på de sista 60 km. Dessa blev ganska plågsamma på grund av vinden och att en vid detta laget varit igång ett bra tag. Sista 20-30km tillbaks till Kalmar var plågsamma i motvinden. Ett tag funderade jag på att slänga cykeln i ån nere i Kalmar….
T2 med byte från cykel till löpning gick också bra med god kanelgifflar som tilltugg.
Löpningen gick ganska trögt under det första varvet men styltig men ändå stabil löpning. Slutet av första varvet blev tung och färden ut på andra varvet var stel och senare under det andra varvet var jag tvungen att promenera viss delar. Magen klagade vilket ledde till ett toalettbesök där jag bara ville sitta kvar och strunta i allting. Under det sista varvet och de kvarvarande 14km var det mycket plågsamt. Inte förrän med 4 km kvar tändes hoppet då en funktionär sa, ‘pressa på nu så kommer du in under 13 timmar’. Detta gav energi och hopp vilket tillslut resulterade i en sluttid på 12:55:38. Att gå i mål var en underbar känsla där smärta, glädje och en enorm tacksamhet sköljde över mig.
Sammanfattningsvis var Ironman Kalmar 2019 mycket plågsam.
TRÄNINGSTILLVARO 