Det börjar ofta med att livet är på topp, solen skiner och träningen har tryckts upp till en ny nivå. Så kommer det plötsligt utan förvarning, en lite känning i foten, knät eller höften. Inget allvarligt eller stort. Bara en känning. Men den ger inte med sig trots de små anpassningarna av träningsvolymen. Plötsligt är känningen mer än så och det blir fel att prata om det som något annat än en sträckning. För hög volym. Lite för långa pass, lite för ofta. Det var ju så härligt. Nu genomförs rehab men det räcker inte. Pang! Utan förvarning blev det väldigt dåligt. En helt ny skada med väldig smärta. Men hur? Elitrehab-sjukgymnasten berättar att det byggs upp över tid och kroppen försöker kompensera in i det längsta. Men tillslut är det så uppenbart och självklart tillräckligt dåligt. Kroppen skriker ifrån och hösten får avslutas med uppbyggnad, rehab och eftertanke.
Month: October 2019
Att träna är att leva
Det finns få saker i livet som gör så mycket gott som träning. Mina senaste träningspass har skett i Kampala längs ganska så avgastunga vägar. Överallt vänliga människor som i en del fall höjer ett ögonbryn när den högröde medelålders mannen kommer springandes. Ungar som är påväg hem från skolan, skrattar och lubbar med. De fåtal löpare som jag möter ser ut som världselit men de kostar ändå på sig att le och ge tummen upp. Dagar som dessa är inte svåra att leva med eller krångliga att uppskatta.