Cykelvasan som genomfördes nu i helgen bjöd på en varierande upplevelse.
På fredagens Cykelvasan Öppetspår 94km fick Marie och jag uppleva en ganska kall start i Sälen. Den inledande cykling gick bra och vi malde på och hade en fin färd förbi Smågan och över till Mångsbodarna som blev vårt första depåstopp. Ner till Risberg gick det fort men det var ganska arbetsamt för den som hade mindre erfarenhet av utförskörning. Från Risberg blev det tyngre då vädret övergick från kallt och mulet till kallt och regnigt. Vid ungefär halva loppet började Marie få problem med sina ben som gärna ville krampa. Detta påverkade vårt tempo då Marie hela tiden var tvungen att balansera kraften i tramptagen mot risken att få kramp. I Oxberg blev det till och med en tur in i den medicinska depån för massage. De sista milen var inte lika roliga som de inledande men Marie kämpade på och vi tog oss tillsammans i mål och genomförde loppet på ett helt bra sätt. Att cykla i ganska så många timmar innebar en mycket skön känsla när vi rullade in i målet i Mora.
På lördagen var det dags för den traditionella Cykelvasan 94km med all tävlingshets som verkar tillhöra denna dag. Starten 9.30 skedde i strålande sol och en begynnande värme. Tempot var ganska högt redan i den inledande backen. Mina ben var inte helt fräscha efter gårdagens öppetspår, men cykling över Smågan och ner till Mångsbodarna gick i ett stabilt och snabbt tempo. Sträckan ner till Risberg var hysterisk med ganska så hög fart nedför backar som redan skördat sina första offer i form av krascher. Efter Risberg började mina ben att kännas krispiga och det blev tyngre att hålla farten upp i backarna. Evertsberg, Oxberg och Hökberg är alla namn på depåer där jag allteftersom fick mer och mer smärta i benen och blev svagare och svagare i uppförsbackarna. Jag saknade pulver i benen helt enkelt. Sista milen in mot Mora räddades av att jag kunde ligga på hjulet bakom en annan cyklist som kämpade på i ett bra tempo in förbi Eldris och in mot Mora parken. I den avslutande ‘spurten’ var jag helt paj och rullade gråtfärdig in på 3:54.
Att cykla distansen Sälen-Mora två dagar i rad hade sitt pris i form av trötta ben men framförallt en bak som inte riktigt jublade över de sammanlagda milen och timmarna. Men det blev en bra träningshelg.
TRÄNINGSTILLVARO 